Det "lilla" impulsköpet

Jag har under ett tag nu spanat efter ett barbord med tillhörande stolar till min kommande lägenhet och har kollat lite sporadiskt på intressanta säljannonser som kommit ut. Igår svarade jag på en. Som vanligt förväntade jag mig inget utav det, men så plötsligt ringer telefonen mitt under lunchen: "Ja hej! Jag står utanför ditt jobb nu med bordet och stolarna. Kan du komma ut och hämta dem?"

(!?)

Tagen på sängen som jag blev fick jag avbryta min lunch, springa ut och hämta in möblemanget i entrén på nya jobbet, gulla lite med receptionisterna om att få ha det stående där till nästa dag eftersom jag först då (kanske) skulle kunna hämta det med bilen, fick skjuts till en bankomat för att ta ut kontanter till betalningen (som jag såklart inte hade), samt gulla lite med min värdfamilj om att dels komma och hämta det på jobbet åt mig, dels om att få ha det stående hos dem fram till inflyttningen.

Som tur gick allt vägen och nu står mitt fina bord och stolar nere i källaren hos dem jag bor hos. Så gick det till när Lina köpte nytt matbord!