Sista dagen som praktikant

Idag gör de flesta sin sista praktikdag på den arbetsplats där de varit de senaste fyra månaderna. Ja, jag gör också min sista praktikdag idag, men till skillnad från många andra kommer jag att fortsätta gå på jobbet imorgon precis som jag gjort i fyra månader. Jag vet också att morgondagen (och alla kommande dagar i sommar) inte kommer att vara mer annorlunda än de 85 dagar som jag redan jobbat.

Jag har inte upplevt den här tiden som en praktik, jag har upplevt det som ett jobb. Jag har fått göra precis lika mycket som någon annan, blivit behandlad som vilken annan medarbetare som helst och jag har fått var med precis som alla andra. Det hade känts väldigt konstig att plötsligt bara lämna allt imorgon. Att plötsligt inte gå till jobbet klockan nio på morgonen. Att inte träffa redaktionen. Att kommande veckas nummer av Söndag plötsligt skulle vara helt obekant. Och det känns riktigt skönt att det inte kommer att vara så, än på ett tag.

Men en sak kommer att vara annorlunda imorgon jämfört med idag. Från och med imorgon börjar jag dra in heltidslönen, som är välkommet högre än praktiklönen. Och det är jag ju såklart bara glad över!