Löven blir gula, kvällarna mörka, dagarna kalla. Visst är det lite snopet att sommaren är över. Ett par veckor för mycket går jag utan vantar och halsduk i ren förnekelse. Men när insikten väl kommer, då känns det helt okej. Jag gillar ändå hösten! Jag gillar att allt sprakar i färg. Jag gillar lövens prassel på marken. Jag gillar den friska, kyligare luften. Jag gillar att bära mysiga halsdukar och stickade strumpor, att tända levande ljus i kvällsmörkret och att kura ihop mig i en filt med en kopp te. Det är ändå inte så dumt... inte alls dumt faktiskt!
riktigt höstiga höstlöv:

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar