Det gör ont i mig.
Jag går runt och försöker göra det jag ska, men finner ingen glädje i något av det. Inget engagemang. Ingen inspiration. Ingen mening. Det går inte! Jag mår som bäst när jag slipper må alls. När jag bara får sova, eller vara någonstans där jag slipper tänka.
Men det kan jag inte. Istället har jag en tenta att avklara, två examinationsjobb att göra, två kurser att avsluta, ett helt nytt jobb att påbörja. Jag ska flytta till en främmande stad, jag har en lägenhet att städa ur, en annan lägenhet som måste fixas och som därefter ska flyttas in – på knappt två veckor.
Studenter har helt enkelt inte tid eller möjlighet att sörja... eller att vara sjuk, att inte orka, att ha semester eller bara vilja vara ledig för den delen heller. Det finns inte med i beräkningen att en student känner, mår, behöver, måste, vill. De ska bara göra... Do it, or lose it?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar