Dag 5: Vad är kärlek?

Att ge kärlek är att ge bort hela sig själv: Här, ta mig! Du kan göra vad du vill med mig! Det är svårt. Det är skrämmande. Det är omtumlande. Att plötsligt bli så såbar, utan att vara medveten om det. Att plötsligt bli så lätt att komma åt, utan något sätt att komma undan. Att kunna gå under på en mikrosekund, utan att kunna påverka det.

Att få kärlek är att få ny luft i sina lungor: Aldrig har jag känt att luften är så klar, förrän jag träffade dig! Det är vackert. Det är stärkande. Det är övermäktigt. Att plötsligt känna sig varm, inombords, av ett enda litet ord. Att plötsligt känna sig oövervinnerlig, av bara en enda blick. Att kunna lyfta berg, som man egentligen inte orkar, av en enda beröring.

Att veta vad den andra tänker – att veta att den andra vet vad jag tänker, utan att behöva säga ett ord. Att kunna känna den andras blick, fysiskt, som ett avtryck på ens kropp. Att kunna sakna någon så mycket att hela själen går sönder. Att vilja ge någon hela världen, utan att vilja ha något alls tillbaka.

Vad är kärlek?
Finns det någon som kan svara på det? För mig är kärlek något som får mig att må bra, som får mig att vilja lite mer och som gör mig till en bättre människa för både mig själv och för andra. Jag kan inte påstå att jag vet vad kärlek är, men jag vet vad jag vill att det ska vara. Och om jag ännu inte fått det som är riktig kärlek, så är jag fullkomligt nöjd med min lilla låtsasvärld!


Vad är detta?