Dag 7: Min bästa vän

Vad är det som avgör om en vän är bäst? Jag har verkligen grubblat inför det här ämnet, och kommit fram till att jag har så många vänner som på olika sätt och genom olika egenskaper blir bäst. Jag ska försöka att komma ihåg alla:

Jag har min barndomskompis, min lillasyster, som jag känt sedan den dagen hon föddes (hon är yngre än mig). Hennes mamma och min mamma är gamla kompisar. Vi har åkt på resor ihop med familjen, vi gick på dagis ihop, vi umgicks varje helg. Är det någon som har följt mig genom uppväxten, så är det hon! På det viset är hon bäst. Idag har vi tyvärr inte lika bra kontakt. Hon flyttade till en annan stad, och vi sågs inte längre lika ofta. Idag har hon barn, jag pluggar. Men barndomen kommer vi alltid att ha tillsammans. Därför kommer hon, Elida, alltid att vara bäst för mig.

Jag har en annan barndomskompis, som jag också känt sedan vi var små. Våra pappor, som kallar varandra Mulle och Molle, är gamla klasskompisar. Vi har sommarstugor på nästan samma ställe. Vi har också gjort många resor ihop, åkt på skoterutflykter ihop, åkt på husvagnssemester. Det fina med vår relation är att det kan gå år mellan att vi pratar med varandra, men det blir aldrig någonsin pinsamt eller för sent för att bara ringa och säga: "hej, får jag komma och hälsa på?" Vår relation är tidslös. Det är ofta med henne som jag diskuterar livets val, distansförhållande och filosofiska framtidstankar. Vi tänker väldigt lika där, hon och jag. Därför kommer hon, Karro, alltid att vara bäst för mig.

Jag har en brevvän, som jag känt sedan jag var 12 år. Sedan dess har vi pratat om allt! Om det är någon som känner mig utan och innan, så är det hon. Trots att vi inte bor i samma land, pratar samma språk eller har träffats mer än fem gånger i livet, så är vi otroligt mer nära än vad många andra någonsin har blivit. Med henne kan jag alltid berätta allt, och hon kan min historia. Därför är hon, Julia, bäst för mig.

Min själsfrände, min pojkvän (som jag ofta referar till som "älsklingen" här på bloggen) är den jag delar allt med! Han vet också allt om mig, känner mig utan och innan. Han läser mig som en öppen bok. Det är till honom jag ringer när jag vill ha råd om något. Det är till honom som jag berättar mina hemligheter. Det är med honom jag diskuterar mina huvudbrydderi. Han är den som peppar mig bäst, övertygar mig bäst och som får mig att förstå saker bäst. Plus att han är den som får mig att känna mig älskad i alla väder. Därför kommer han, Olof, alltid att vara bäst för mig.

Det finns en vän som jag saknar, som inte längre finns. En vän som alltid gjorde mig glad. En vän som kunde nå mig på ett sätt som ingen annan kunde. En vän med en enorm livsglädje och som var min inspiration till allt i livet. Det är hon fortfarande, bara jag tänker på henne. Därför kommer hon, Isa, alltid att vara bäst för mig.

Mina tre vapendragare, som jag delade gymnasiet med. Som jag levde singelliv med, som jag festade loss med, som jag pratade relationer med. En av dem som jag dessutom reste genom hela Europa med. Vi fyra: Carrie, Charlotte, Samantha och Miranda. Jag, Elin, Jessica och Pauline. Därför kommer de alltid att vara bäst för mig.

Mina godingar som jag träffat här i Sundsvall. Jag brukar ofta tänka på hur det egentligen gick till. Jag går inte ens i samma klass som någon av dem, ändå står jag dem närmare än någon annan som jag träffat här i Sundsvall. Det är med dem jag tentapluggar, pratar om pluggångest, peppar med pluggfika, har urflippade fester och går på after work med. Det är dem som bäst känner till och förstår min tillvaro som den är just nu. Därför kommer de, Annika, Emma, Johanna, Johanna, Emelie, Jonna, Angelica, Thomas och Tobias, alltid att vara bäst för mig.


Vad är detta?