Det här är min första förelsedag som jag firar ensam, i en stad där inga släktingar eller gamla vänner bor. Jag tror att det ska bli den ensammaste födelsedagen hittills! Att ingen kommer att komma ihåg mig. Att jag inte ska få någon tårta. Inga presenter. Att ingen kommer att sjunga för mig eller att gratulera mig.
Det visar sig bli precis tvärtom! Aldrig har jag fått så många gratulationer! Och jag blir firad, får presenter och tårta av alla goda och nya vänner som jag fått i Sundsvall. Den födelsedagen, som jag länge hade fasat för, blev istället en av de bästa!
Vad är detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar