Hästen jag rider på heter Pamela. Det är min favorithäst av alla i hela stallet. Alla barn slåss om att få rida Pamela, och idag är det min tur. Jag kommer inte ihåg hur gammal jag är, kanske 6. Stigbyglarna är uppdragna så långt upp det går, men jag når ändå inte ner riktigt.
Jag guppar upp och ner i sadeln. Det luktar hö. Hästarna frustar lätt. Hovarna klappar i takt mot golvet. Plötsligt säger ridläraren åt oss att stanna hästen. Jag, mitt i min iver, har inte lyssnat ordentligt. Ser hur hästarna framför mig saktar in. Känner mig smått panlikslagen; hur får man stopp på hästen då? Provar luta mig framåt, inget händer. Klämmer åt med benen, men då går det istället fortfare. Lutar mig än hit, än dit. Trycker här, än där. Jag vågar ju inte fråga, för då kommer läraren förstå att jag inte har lyssnat. Alla andras hästar har stannat, utom min.
Tillslut lutar jag mig bakåt. Då händer något. Pamela saktar in, stannar. Läraren verkar nöjd, inser nog aldrig att jag inte hade en aning om vad jag höll på med. Jag är lättad, och glad över min nya upptäckt. Så gick det till när jag lärde mig att stanna en häst på ridskolan.
Vad är detta?
1 kommentar:
HAHA! Va roligt, jag kan verkligen känna paniken från dig, hur gör man!? Men du lyckades ju helt klart bra verkar det som! :D
Skicka en kommentar